Visste du att en välskött kompost inte bara minskar ditt matavfall utan också kan bli en riktig guldgruva för din trädgård? Många av oss slänger grönsaksrester utan att tänka på vilken supernäring de faktiskt kan bli. Men hur får man komposten att funka på riktigt – utan att den luktar skunk eller blir till en klibbig sörja? Här kommer några enkla och lite oväntade tips som jag har testat i min egen trädgård i Uppsala.
1. Blanda grönt och brunt – lagom är bäst
Det här har nog de flesta hört, men nyckeln är faktiskt balansen. Gröna material som köksrester, gräsklipp och färska växtdelar innehåller kväve, medan bruna saker som torra löv, tidningspapper och halm är rika på kol. Om du tippar i för mycket grönt kan komposten bli alldeles för kladdig och börja lukta illa. För mycket brunt däremot gör att förmultningen går långsamt.
Personligen brukar jag sikta på ungefär 2:1 i förhållandet brunt mot grönt, det funkar någorlunda i vårt svenska klimat. Min granne kör nästan bara med löv från Trädgårdsföreningen – men det kan bli lite trögt ibland.
2. Vänd ofta – men inte för ofta
Syre är kompostens bästa vän. Att vända i högen ser till att mikroorganismerna får luft och kan jobba effektivt. Men vändandet ska inte bli någon tvångsmässig ritual varje dag – var tredje till var sjunde dag räcker ofta bra. Jag märkte att när jag vände för ofta började komposten torka ut och förmultningen stannade av.
3. Håll koll på fukten – lagom är bäst
En kompost ska vara fuktig som en urvikt svamp, inte blöt som en lerpöl. Om det är för torrt, stannar processen av. För blött – och det luktar ammoniak och annat oönskat. Många här i Stockholm lägger till torrt sågspån eller torrt gräs för att ”tona ner” fukten. Jag brukar helt enkelt prova med handen – om det känns som en klutt fukt och inte rinner vatten är det okej.
4. Vad kan du lägga i – och vad ska du undvika?
- Bra: frukt- och grönsaksrester, kaffe/te, äggskal, tidningspapper (riven)
- Ont om: fett, kött, mejeriprodukter, stora ben (de drar till sig råttor och luktar)
- Farligt: plast, giftiga växter, sjuka plantor
Jag har sett kompisar som efter två år fortfarande har plastbitar i sin kompost – det gör liksom hela grejen meningslös.
5. Låt det mogna – tålamod lönar sig
Kompost är inte en snabb fix. Beroende på säsong och ingredienser kan det ta flera månader innan du har den där mörka, mulliga jorden. För mig går det snabbast på våren och sommaren när det är varmt – men i november måste man vara lite mer tålig.
Okej, kanske inte världens mest glamorösa hobby, men att sköta sin kompost är ändå en av de mest tillfredsställande sakerna i trädgården. Man hjälper naturen, slipper sopor och får en jättefin jord till blommorna och grönsakerna.
hur gör du med din kompost? Har du något udda trick eller katastrofhistoria? Dela gärna i kommentarerna, jag samlar på alla möjliga erfarenheter!
