Visste du att en riktigt bra kompost kan göra underverk för dina växter, nästan som magi? Men ofta blir det antingen en geggig hög eller en torr hög som inte alls vill bli jord. Jag har testat några knep som funkar i vanliga svenska trädgårdar och tänkte dela med mig – kanske hjälper det dig också.
Vad ska egentligen vara i komposten?
Det här är kanske det viktigaste – att blanda rätt saker. Du vill ha en balans mellan ”gröna” och ”bruna” material. Gröna är allt nytt och fuktigt: köksavfall, gräsklipp, nässlor. Bruna är torra saker som löv, halm, papper.
- Grönt: Frukt- och grönsaksrester, kaffesump, gräsklipp.
- Brunt: Löv, pappersbitar (ej färgat), små grenar.
Om det blir för mycket grönt luktar det illa, för mycket brunt gör det torrt och det går jättesakta. Jag brukar sikta på ungefär hälften hälften eller lite mer brunt.
Så gör du din kompost luftig och snabb
Ingen gillar en sur, kvävd kompost som bara luktar ruttna ägg. Därför är det viktigt att lufta den då och då! Jag använder en gammal grepe och vänder runt varannan vecka, särskilt i början. Då får maskarna och mikroberna syre – och maten bryts ner snabbare.
Ärligt talat, ibland glömmer jag och då blir det bara seg och trist. Men en vända — sen är allt på gång igen.
Vad kan du INTE slänga i komposten?
Många tror man kan slänga allt ”naturligt” i komposten men så är det inte riktigt. Vill du ha en kompost som funkar i Sverige och inte drar till sig skadedjur, håll dig borta från:
- Kött och fiskrester (lockar råttor)
- Fet mat och oljor
- Sjuka växtdelar eller ogräs med frön
- Stora grenar och barr från gran/fura (de är sega att bryta ner)
Min granne drog igång en egen och slängde i allt — det blev mest en odörfest och massa flugor. Så lär av hans misstag 🙂
Tips för superkompost – snabbt och enkelt
- Klä in botten av komposten med grova kvistar – det hjälper till med dräneringen.
- Häll på lite vatten ibland, men inte så det blir blött och lerigt.
- Täck med ett gammalt tyg eller lock för att hålla värmen och fukten.
- Testa att strö på lite trädgårdsjord då och då – det sätter fart på kretsloppet.
- Rör om ofta i början – när du märker att det börjar lukta lagom jordigt är du på rätt spår.
Varför ska du ens bry dig?
Jag minns när jag började med egen kompost hemma i Uppsala – mina tomater ville knappt växa. Men efter bara en säsong med den här metoden blev skörden helt annan. Det är inte bara att du sparar pengar på gödsel, utan du hjälper miljön och får en trädgård som känns mer levande.
Och ja, kanske låter det som en liten grej. Men när du ser dina växter frodas från ”skräp” i påsen — då känns det som värt besväret.
Så, testa dig fram med de här tipsen och dela gärna dina egna erfarenheter i kommentarsfältet. Kanske har du en helt annan metod som funkar? I vår trädgård lär vi oss alla hela tiden, och det är väl ändå det som är poängen?
