Kompostering känns som en enkel grej tills man börjar rota i vad man egentligen kan och bör lägga i den där högen. Jag har testat en hel del – från äggskal till fågelbajs (okej, kanske inte det sista). Det finns massor av tips och rykten där ute, men vilka stämmer verkligen? Här försöker jag reda ut vad som är värdefullt i komposten och vad som bara är en myt.
Grönt vs brunt – men vad betyder det egentligen?
När man pratar kompost är det vanligt att dela in material i ”gröna” och ”bruna” grejer. Gröna är oftast kväverika (tänk: matrester, gräsklipp), medan bruna är kolrika (t.ex. torrt löv, tidningspapper).
Men, är det så svart och vitt? Inte riktigt. Jag har märkt att en kompost full av bara grönt snabbt kan dofta illa och bli blöt som en svamp, medan för mycket brunt gör högen seg att få igång. Balansen är alltså viktig — men det finns plats för flexibilitet.
Äggskal – hjälte eller myt?
Många säger att Äggskal gör underverk i komposten med att tillföra kalk och hjälpa pH-balansen. Men min erfarenhet säger att de bryts ner rätt långsamt — månader, ibland år. Plus, om man inte krossar dem ordentligt kan de bara ligga kvar som små skalstavar i komposten.
Såklart, det skadar inte att slänga ner några men räkna inte med magi på några veckor.
Fet mat och kompost – no-go eller okej i liten mängd?
Min kollega från södra Sverige sa till mig att hen alltid undviker fett i komposten för att det lockar råttor och flugor. Och visst, om man slänger stora mängder matfett kan det bli problem. Men en liten klick från tillbaka-lämnad pizza eller lite stekfett i restavfallet brukar kompostmaskarna kunna hantera utan problem.
Det är väl kanske mer fråga om hur mycket och hur ofta — och hur man sköter sin kompost rent generellt.
Trädgårdsavfall och större bitar – klipp eller inte?
Min erfarenhet är att stora kvistar och tjocka bitar tar evigheter på sig att brytas ner. Om du vill ha en snabbare process, klipp ner grenarna så mycket du kan, eller krossa de, innan du kastar in dem.
Det kan kännas lite överkurs, men i slutändan sparar du massa tid. Eller så ger man bara upp och har en långsam kompost i bakgrunden — helt okej för en hobbykomposter som jag!
Tips för en lyckad kompostering i Sverige
- Variera material – blanda grönt och brunt för bättre mikrobiell aktivitet.
- Krossa skal och större bitar för snabbare nedbrytning.
- Undvik stora mängder fett och köttrester, speciellt om komposten står nära huset.
- Rör om då och då – syre är nyckeln till en frisk kompost.
- Fodra med lokala material – t.ex. löv från din trädgård, kaffesump från fiket eller trädgårdsavfall.
Så, det här med vad som är bäst i komposten är inte helt svartvitt heller. Jag skulle säga att det handlar mycket om att testa, justera och anpassa efter dina förutsättningar och vad du vill få ut av din kompost. Kanske lyckas du bättre än jag – eller så gör du som jag och låter den gå på halvfart i bakgrunden utan stress.
Hur ser din kompost ut? Har du några favoritsaker du alltid slänger i? Dela gärna i kommentarerna, så kan vi hjälpas åt att reda ut myterna!
