Kompostering låter ju enkelt: släng allt organiskt i en hög, vänta, och vips – jord att använda i trädgården. Men så enkel är det verkligen inte. Jag har stått mitt i det här gröna kaoset mer än en gång och lärt mig på den hårda vägen vad man absolut inte ska göra. Tänk om din kompost istället kunde visa sig vara hälsosam och snabbare än du tror? Här kommer några vanliga misstag och tips på hur du slipper dem.
1. För mycket vått eller för mycket torrt
En klassiker. Min granne på Östermalm tycker att han måste hälla på en hink vatten varje dag – resultatet? Komposten blev mer som en gyttjepöl och började lukta illa. Medan min kollega på Södermalm körde tvärtom: bara brunt material, inga fruktskal alls. Komposten torkade ut och allt stannade upp.
En bra kompost är ungefär som en välmättad tvättsvamp – lagom fuktig men inte blöt. Känn efter med handen, och om det är för vått, blanda i torra löv eller krattad trädgårdsavfall. Om det är för torrt – vatten!
2. Fel sorts matavfall
Vet inte hur många gånger jag har sett folk slänga ner stora mängder kött- och fiskrester i sin hemmakompost. Det är en säker väg till dålig lukt och oönskade gäster som råttor eller getingar. To be honest, det funkar nästan aldrig utan riktig varmkompostering.
Fokusera på vegetabiliska rester som frukt, grönsaksavfall, kaffesump och äggskal. Det är bättre för miljön och kompostens hälsa. Mamma sa alltid: ”ingen kött i påsen”, och hon hade rätt.
3. För stor bitstorlek
“Jag kastar väl hela äpplet, varför skära upp det?” var något jag tänkte en gång. Det tog flera månader extra innan det ens började brytas ner. Stora bitar tar längre tid för mikroorganismer att äta upp – lite som om man försöker äta en stor chokladkaka i en tugga.
Tips: Hacka eller krossa matavfallet innan du lägger det i komposten. Det gör processen snabbare och mer effektiv.
4. Ignorera luftningen
Jag har faktiskt glömt att vända min kompost i flera veckor, och den stank till den milda grad att jag övervägde att börja kompostera i källaren. Kompost behöver luft – syre för att bryta ner materialet på rätt sätt och undvika dålig lukt.
En snabb vändning med en grep eller kompostvred en gång i veckan gör ofta susen. Så trist, men nödvändigt.
5. För kallt klimat? Anpassa efter säsongen.
I norra Sverige går komposteringen långsamt på vintern. Men jag hörde någonstans att man kan isolera komposten med halm eller placera den nära en vägg som behåller värmen. Kanske funkar? Jag har dock inte riktigt testat det – ännu.
Slutsats: Kompostering är inget magiskt – det är biologi i vardagsform och kräver lite kärlek och uppmärksamhet. Undvik att övervattna, släng rätt saker, hacka matrester, lufta och tänk på årstiden. Det funkar oftare än man tror.
Har du egna kompostmisslyckanden eller knep? Dela gärna i kommentarerna nedan. Kanske kan vi tillsammans göra våra gröna hörn lite bättre i år.
